Hjälp!
Jag har ingen ringklocka... Naturligtvis.=)
Jag har aldrig sett mig själv som en speciellt rädd människa. Men jag känner ingen här som vet exakt vart jag bor. Förutom Hanna och Otto då, men jag vet att Hanna är på jobbet och Otto skulle nog inte komma förbi bara sådär. Inte utan att ringa först, och inte Hanna heller för den delen.
Jag reagerade på ett sätt som jag aldrig trott om mig själv. Jag började skaka i hela kroppen. Stängde snabbt som sjutton av tv:n, drog för fönstret och kröp ihop som en boll i sängen och skakade. Och skakade. Det ville aldrig ta slut. Och sen knackade det igen. Jag kunde bara inte förmå mig att öppna. Vad det än var för folk så ville den/dom nog inget bra. Sen hörde jag mörka mansröster ute i trapphuset. Tillslut tror jag dom försvann. Men jag hör konstiga stampanden och ljud hela tiden.
Obehagligt.
Usch, du får vara försiktig. Jag skulle inte öppna om jag var ensam och inte visste vem det var. Så bra gjort att gömma dig!!
men lilla lilla sanna =) det var säkert nå gubbar som skulle kolla på typ din elmäter eller nåt :P fast jag skulle inte heller öppna! och stänga av tvn fort som naaanting =)
En gång när jag var hemma ensam i lägenheten på anderstorp så var det någon som bankade på dörren. Vi hade inget titthål så jag öppnade och utanför stod en full äcklig gubbe och försökte ta sig in, jag fick slita igen dörren och låsa. Sedan fortsatte han att banka... Så det är inte bra att öppna!!! (PS. för nån dag sen blev en kvinna våldtagen i sin lgh här i göteborg när hon släppte in en man som frågade om han fick dricka lite vatten).
Hehe, inte meningen att skrämma upp dig mer Sanna :) Men öppna inte.
